- Han ligger i koma, vi vet inte om han kommer klara sig så står du & skrattar åt en jäkla doctor, vad har hänt med dig egentligen? Du är helt annorlunda.
- Omen vadå? Vi vet ju att Christian bara fejkar, herreguuuud. Detta är ett trix för att få tillbaka dig, snälla skärp dig.
- Caitlin, sluta. Om du är här för att skratta så kan du lika gärna dra här ifrån! sa jag & vände sedan ryggen om. Precis när jag tänkte gå hörde jag larmet ifrån Christians rum, vad hade hänt? Jag sprang fort dit för att kolla.. hans blodtryck hade sänkts!

---

Personal springer överallt, vad är det som händer nu?
Vi sitter där i ungefär 3 dagar, totalt oroliga. Sedan börjar blodtrycket sakta höjas igen. Han börjar hosta till, tack & lov, han lever! Alla blev lyckliga & springer imot Christian.

CHRISTIANS PERSPEKTIV:
Vart är jag? Jag är yr, och jag ser en massa personer komma springandes imot mig. Jag ser inte vilka det är för jag ser så suddigt, sedan hör jag på rösterna när dom säger `åh Christian, du lever!´. Det är Justin, Mamma & Pappa.

- e-e-h, vart ä-är jag?
- Gubben, du är på sjukhuset.
- Vad har hänt med mig? jag var helt förvirrad.
- Du har blivit påkörd, men allt är bra nu. Du låg i koma i ungefär 3 dagar.
det tog en liten stund tills jag fatta & börja komma ihåg. Det kom en långtradare med full fart som körde mot rött ljus när jag skulle gå över övergångsstället.

Jag börjar se klarare & ser nu Justin, mamma & pappa stå  där.
- Ursäkta, men skulle jag kunna få snacka med Justin en liten stund i enrum?
- Självklart får du det gubben.

Jag såg på Justin att han hade gråtit mycket. Hans ögon var helt röda & uppsvulna.
- Justin, vad har hänt med dig? Varför har du gråtit så mycket?
- Vad som har hänt med dig? Jo, Caitlin kommer & berättar att du blivit påkörd & ligger i koma. Det är vad som har hänt. Du får aldrig skrämma mig sådär igen, lova?
- Ey bro, du ska inte vara ledsen. Jag mår ju bra nu, jag lever.
- Jo, men det tog 3 dagar att få veta att du är oskadd & lever..
- Hur länge tror du att jag kommer få ligga här? Jag vill bara härifrån!
- Jag tror du bör ligga här något dygn till, sedan får du nog åka hem. Men inte säker, få snacka med läkarna sen.

Det kom in en lång tjej med blondt hår  & blåa ögon, vem var det?
- Oj, förlåt att jag störde. sa hon & kollade först på mig, sedan på Justin & sen var hon på väg ut.
- Stanna! skrek jag.
- e-eh , okej.
- Vem är du?
- Jag är Ida.
- Ida...? Förlåt, jag minns inte.
- Ni har aldrig träffats förrut, men detta är min flickvän. Visst är hon perfekt? sa Justin. Han såg ut att må bättre när hon kom in.
- Du har lyckats riktigt bra Justin må jag säga!
- Jag vet. Det är skicklighet, sa han & skratta sedan lite smått.
- Hur träffades ni då? Jag vill veta så mycket som möjligt, jag lär ha missat en del?
- Det är faktiskt så att vi träffades ungefär 3 veckor innan olyckan hände. Det är bara jag som inte har snackat med dig särskilt mycket sen dess.
- Jaha, där ser man.
- Men när du kommer ut från sjukhuset ska det ändras, eller hur Ida? sa han & kollade bort mot Ida.
- Ja, självklart! sa hon med ett vänligt leende.
- Nå, hur träffades ni?
- Ska försöka att fatta mig kort. Det var den bästa dagen i hela mitt liv. Det var kväll & jag var ute på en promenad i en skog, helt plötsligt råka jag krocka med Ida & vi bara klitscha direkt. Det kändes så rätt!
- Ohlala. sa jag. När Justin berättade det såg jag hur Ida blev lite tårögd & han kollade på henne med ett härligt leende & pussa sedan henne. Han hade hittat en tjej som han verkligen gillade.
Jag är glad för dig skull Justin, sa jag & ledde stort.
- Ja, jag med. Vilken tur att vi råka krocka. Det är det bästa som någonsin hänt mig, Ida är det bästa som någonsin hänt mig.

Jag tyckte allt var så gulligt att jag börja gråta. Jag vet att jag är kille, men jag är en känslig kille.. Jag, Justin & Ida satt på mitt rum & pratade en liten stund om vad som hänt de senaste veckorna, sedan var det tvungna att åkt hemmåt.

IDAS PERSPEKTIV:
Vi åkte hem ifrån sjukhuset vid 1 tiden. Jag orkade knappt hålla uppe ögonen längre. Vi hade ju knappt sovit de sista 3 dagarna, så en välbehövlig sömn var exakt det vi behövde just nu. Vi var hemma efter bara 20 minuter ungefär. När jag kom in på hotellet borsta jag tänderna, tog bort sminket & bytte sedan om till ett linne & ett par hotpants som jag kunde sova i. Jag frös så jag lånade en röd munktröja av Justin, den var super mysig & varm imed att han precis haft på sig den.

Nästa morgon..